Personlig stil

Den här artikeln på The Guardian triggade igång alla möjliga känslor i min bildjournalistiska själ. Det är legenden Don McCullin som säger vad han tycker om läget idag vad gäller bildredigering, det breda möjligheterna som digitalfoto medför och hur "the art world" påverkar stillbilden i media.

Jag är lite rädd för det här med fräckt redigerade bildjournalistiska verk och den personliga stil som ofta medgör att bildjournalister gör extremt vackra och tilltalande bilder. Ibland också grova och läskiga. Det är ofta något som premieras bland fotografer och bildjournalister, den personliga stilen. Nu pratar jag då främst om bildredigering. 

För min egen del som student på en bildjournalistisk utbildning vill jag bara göra intressanta arbeten. Inte funderar på vilka nyanser och kontraster som ska utmärka mig som fotograf. Mig. Jag.

Det ska ju handla om andra människor, det som jag vill visa och informera om. Frågor som jag tycker är viktiga och hamnar i skymundan. Inte vilken personlig stil jag har som fotograf.

“I’ve always thought photography is not so much of an art form but a way of communicating and passing on information,” he said. - Don McCullin

Minnesceremoni för novemberpogromen i Stockholms stora synagoga den 9:e november.

Sen är jag ju en del av det hela och har kanske svårt att se det hela utifrån. Mediakonsumenten kanske inte reagerar som mig när en bild i tidningen är gyllene varm och nästa urtvättat färglös, även om de båda ska visa verkligheten och förmedla förhoppningsvis  sann information och bra journalistik.

Men jag blir ändå upprörd när jag känner att den som gjort ett journalistiskt arbete får mer uppmärksamhet än just det den arbetar med, för det händer ju ibland och jag tror att det blir extra tydligt när allas bilder ska vara unika produkter. 

Men det är kanske tyvärr en del av individualismkulten som genomsyrar det mesta idag.

Nu är jag inne på bildredigering vad gäller journalistik. De som håller på med konst får ju så klart göra vad de vill. Men, problemet som också McCullin är inne på är kanske att gränserna mellan vad som är vad numer ofta suddas ut. Och det skapar ett problem kring vad som är sant och trovärdigt.

Assyriska - Degerfors. Christopher Brandeborn från Assyriska i närkamp med motståndarlaget försvar. Assyriska vann säsongens sista match med 2-1.

Den som vill får gärna diskutera detta vidare med mig. Känner tyvärr inte att jag får utlopp för mina tankar och funderingar kring detta, vore kul att se diskussionen lyfta i Sverige. Kanske i och med Årets Bild?

World Press Photo fick igång diskussionerna efter att 20 % av bilderna som gick vidare i tävlingen tidigare i år diskvalificerades p.g.a. vad de definierar som manipulation. 

Det är ju förstås inte helt enkelt att definiera vad som är manipulation, förutom vad gäller att lägga till eller ta bort faktiska pixlar i en bild. 

En annan nyhet på ämnet är att Reuters nyligen förklarade att de bara vill ha jpegs från sina fotografer, alltså inga bilder redigerade från RAW-filer.

“As eyewitness accounts of events covered by dedicated and responsible journalists, Reuters Pictures must reflect reality. While we aim for photography of the highest aesthetic quality, our goal is not to artistically interpret the news.” - Reuters

För att varva ner avslutar jag med två bilder från en trevlig helg i skogen med kollektiv avkoppling och svampplockning. Vi ses.

Manifestation i Rinkeby

För ett par helger sen, närmare bestämt den 3:e oktober, besökte jag Rinkeby torg där en manifestation för religionsfrihet stod på schemat för dagen. Manifestationen frontades av Mona Walter, en person som tyvärr inte bara står för frihet utan också hat.
Jag bidrog med bilder till det här blogginlägget på Expo Idag, läs gärna det!

 Det var mycket polis på plats och det fanns en rädsla för att situationen skulle bli orolig och våldsam, men till min och säkert andras glädje gick det hela lugnt till.

Det diskuterades flitigt mellan Mona Walters fans och hennes meningsmotståndare. Mona Walter själv avbröt också sitt tal flera gånger för att debattera med människor utanför det lilla avspärrade området på torget.

Sportlördag

Förra helgen gjorde jag ett inhopp på Länstidningen i Södertälje. Invigning av en ny fin sporthall, Västergård Arena och träningsmatch för SSK mot Kumla stod på schemat.

Min motivation slog volter när jag loggat in på datorn och läst i uppdraget om invigningen att J-O Waldner skulle spela uppvisningsmatch mot Mikael "Äpplet" Appelgren. Shit asså.
Genast mindes jag när högstadielektionerna ställdes in till förmån för OS-final i Sydney.
Året var 2000 och J-O Waldner vann silver, kan du nu läsa högt för dig själv med Hans Villius-röst.

Fina killar. Publiken var liksom jag själv oerhört road över J-O:s skojsigheter med oväntade miner och lustiga smashar.

Eftersom vi också spelat en del pingis under studierna på fotoskolan på Biskops Arnö var jag givetvis tvungen att ta mig den journalistiska friheten att ta en selfie med Cháng Qīng Shù. Den blev suddig, men jag är glad ändå.

Det evigt gröna trädet och... Kommer inte på något kinesiskt ordspråk till mig själv.

I den nya hallen bjöds det även på innebandy som jag inte fotat tidigare. Som vanligt kul men utmanande med en ny sport.

 

Telge SIBK i rött förlorade mot Rönnby med 5-7.

På kvällen blev det en lång match efter att SSK som snart gör premiär i division 1 förlorade mot Kumla på straffar efter att ha tappat en 2-0 ledning. Surt sa fansen och Hampus som kom hem senare än väntat men så klart trots det än en gång var oändligt tacksam över att få jobba med något så roligt.
Och att få ha träffat en levande legend.

Journalister falskt anklagade för samröre med IS

EDIT, 150903: Jake Hanrahan och Philip Pendlebury är nu släppta från fängelset. Den irakiske kollegan som jobbat som deras fixare och översättare, Mohammed Ismael Rasool, är dock fortfarande fängslad.


I april 2014 blev jag kontaktad av VICE som jag innan dess sålt ett par jobb till. Bl.a ett om SDU och två jobb om nazisthändelser varav Kärrtorp var ett av dom.

De kontaktade mig angående en dokumentär, som deras då nya satsning VICE News skulle göra i Sverige. En dokumentär om konflikten mellan nazistiska organisationer och vänsterextrema rörelser.
Vi träffades i Stockholm och en dryg månad senare i Jönköping.
Det var det första jobbet som Jake Hanrahan gjorde utomlands för VICE News. Tidigare hade han bl.a. jobbat för The Guardian och Wire.

Nu sitter han fängslad i Turkiet. Anklagad för samröre med Islamiska Staten. 

Det är så jävla fel. Alla porer i min kropp vill gråta blod för att det känns så fel.

Jake i händelsernas centrum i Jönköping. I fint sällskap med kameramannen Sam till vänster och Aftonbladets Niclas Hammarström som smyger in från höger.

Jake blev gripen i torsdags i staden Diyarbakir i sydöstra Turkiet tillsammans med sin filmare Philip Pendlebury och deras irakiske fixare. De bevakade konflikten mellan Turkiets säkerhetsstyrkor och kurdiska rebeller för VICE News.

Nu rapporteras det friskt om det här, vill du läsa mer rekommenderar jag VICE, CPJ (Commitee to Protect Journalists), Amnesty ,NBC/AP...

Så här sa Kevin Sutcliffe som är chef för VICE News i Europa om Turkiets agerande.
"Today the Turkish government has leveled baseless and alarmingly false charges of 'working on behalf of a terrorist organization' against three Vice News reporters, in an attempt to intimidate and censor their coverage."

Jag kan inte annat än hålla med. Jag kan inte heller hålla mig från att tänka på vilken bra journalist Jake är. Nyfiken och snäll men ändå tuff nog att våga berätta och ställa frågor.
Kolla t.ex. gärna på "Irelands young warriors" eller "From grief over Kobane to chaos: Istanbuls Kurdish riots.  

Jake (t.v.) blir arg på en nazist efter att denne med hjälp av sin sköld kletat färg på Jakes tröja.

När Jake och hans kameraman Sam i sista sekund bestämde sig för att komma till Jönköping för att bevaka Svenskarnas Partis marsch på första maj förra året så fick jag chansen att hjälpa dom.
Det var kul att få jobba bredvid två andra yngre journalister med ett driv och en ambition som jag sällan känt av.
Deras reportage från Sverige kan du se här. Det går även att spela bingo på när en ser mig vara i vägen. Kolla efter jordgubbsmössa eller cykelhjälm.

Jake får eld i baken när vi blir bortmotade av polishundar på första maj i Jönköping 2014.

 
Nu hoppas jag att Jake och hans kollegor blir släppta så snart som möjligt. Det är fruktansvärt hur Turkiet försöker censurera journalistiken. Dessutom med så vidriga metoder.

Dela gärna information om deras situation, ju fler som vet om det desto bättre.

#freevicenewsstaff

Abd al Haqq Kielan

I förra veckan träffade jag Abd al Haqq Kielan. Han är imam vid Stora Moskén i Eskilstuna, ordförande för Svenska islamiska samfundet och du har säkert sett honom på något debattprogram på TV. Han har tidigare hetat Leif Karlsson och är född och uppvuxen i Eskilstuna.

Kielan ställde vänligt upp på att bli intervjuad för en nyhetsuppgift jag gjorde för min utbildning på Nordens Fotoskola.
Vi snackade om ett projekt som ska hålla ungdomar borta från våldsbejakande islamistiska rörelser och hindras från att lockas till terrorresor. Projektet verkar till slut få stöd från Eskilstuna kommun.

Stora moskén i Eskilstuna fick tidigare i år besök av ett par män som var aggressiva mot en imam. De sa sig stå bakom IS. Dessutom har en annan moské i Eskilstuna haft en imam som för ett par månader sen häktades av SÄPO på sannolika skäl misstänkt för rekrytering till terrorverksamhet.
EDIT: Den misstänkte blev friad 150901.

Den som är nyfiken på Abd al Haqq Kielan kan läsa ett utmärkt DN reportage här.
Dessutom kan en roa sig med att analysera och jämföra min och Jonas Erikssons bild som är tagna på nästan exakt samma plats. Rafflande.

På med ryggsäcken, nu börjar skolan

I måndags började mitt andra år på Nordens Fotoskola. Tidigare än de flesta andra utbildning. Vet inte riktigt varför denna tidiga inledning. Det gjorde dock att jag blev tvungen att tacka nej till en veckas vikariat. En lokaltidningsbesvikelse i dubbel bemärkelse! Struntar dock i att bildsätta den fantasiartikeln och sätter punkt för klagandet.

Det är ju som oftast roligt att gå i skolan. Peppade mig själv med att köpa en ny ryggsäck. Det är ingen fotoryggsäck utan den ska primärt innehålla mitt nya cykellås. En redig kätting på 3,5 kg. Köpte den till min nya cykel. Den förra är borta p.g.a. tjuverier. Ännu en besvikelse.
Jag har tydligt lyckats hitta små historier i vardagen efter en sommar på lokaltidning.

Eftersom det här blogginlägget verkar tendera till att spreta en aning lägger jag in en av mina sista LT-bilder från sommaren. Spjutkastaren Gabriel Wallin och diskuskastaren Jussi Kiviniemi som tävlade i friidrotts-SM härom veckan.
Södertäljeföreningen SIF har ett gäng duktiga tjejer som också skulle till SM, men ingen av dom var tyvärr tillgängliga för foto/intervju.

Nåväl. Vi inleder år 2 på Nordens Fotoskola med parallellproduktion. Vet inte riktigt var ordet kommer ifrån, någon blankett från Jordbruksverket hamnar överst på en googling. Det handlar hur som om att både skriva och fotografera. Det är ju det som gäller för framtiden. Och nuet.
Första uppgiften var att göra en feature. Feature kan ju vara lite vad fan som helst, så det gäller ju att bestämma sig. Öppna mål har en tendens att skapa viss oro ju närmare en dribblar sig, så att säga.

Jag besökte min lokala pizzeria. Framförallt för att jag alltid velat hänga en dag på en sådan. Vinkeln blev på något vis att de som jobbar på våra pizzerior är sveriges nationalkockar, eftersom pizza är det vi svenskar äter allra mest enligt en undersökning från Livsmedelsverket.

Hayro Erdal och Fahri Arslan på Söderberga Pizzeria.

Det kommer ingen klatschig slutsats med detta blogginlägg. Skulle kanske vara något om att det är bra att kunna både skriva å fota. Eller fota å filma. Eller skriva och filma. O.s.v. 

Det skadar ju aldrig att kunna kombinera och förädla sin kunskaper. Men det gäller att öva för att bli bra, så klart. Ofta tycker jag själv att det verkligen sätter kunskaperna på prov när flera bollar ska dribblas samtidigt. Det är ju lätt att en eller den ena hamnar utanför planen, åtminstone någon gång under matchen. *klatsch*

Hatarnas pride

Onsdagen den 29:e juli var jag ledig från LT men kunde inte låta kamerorna ligga.

Det var "Järva Pride". Du kanske läste om händelsen någon vecka innan. Jan Sjunnesson, som tidigare var chefredaktör för Samtiden, Sverigedemokraternas nättidning, organiserade i bästa populistiska anda en prideparad i Stockholms förorter. Personligen tycker jag absolut att det är en utomordentlig idé att låta pride synas i förorterna och kranskommunerna till storstockholm och dess innerstad. Men när en hatare som Jan Sjunnesson gör entré i lackkostym, beväpnad med regnbågsflagga, ser jag ingenting annat än populism och islamhat.

Sjunnesson har bl.a. spridit hatiska youtube-klipp med en kvinna vid namn Ann Barnhardt. I klippet berättar hon hur hon tycker att muslimer är pedofiler och ofta homosexuella, som bör utvisas från USA. "Tuff amerikanska gör fullständigt ner islam. Inget för känsliga islamofiler", skrev Sjunnesson på sin Facebook. Han skriver också för Avpixlat, hatarnas favorit som inte räds för att skriva negativt om HBTQ-relaterade ämnen och människor.

Jag rekommenderar Annika Hamruds debattartikel på Expressen som skrevs veckan innan paraden för den som vill veta mer.

Ett par personer had SD-pins men de togs senare bort. Flera som inte tyckte om paraden påpekade att det var en SD-trogen marsch, deltagarna menade dock att påståendena inte stämde.

Ett 20-tal personer samlades i Tensta centrum och gick till Rinkeby, från Rinkeby till Kista och sen till Husby. Det tog 2 timmar. Mellan Rinkeby och Kista finns en motorväg och inte så mycket annat. Skog mest. Det var därmed en ganska tradig marsch med deltagare, journalister (även ett par tre journalister från högerextrem media) och poliser. 

I övrigt hände inte speciellt mycket under marschen. "We're here, we're queer, get used to it!" skreks och det dansades på torgen samtidigt som flaggorna viftades frenetiskt mot förvånade åskådare. Flera i tåget ropade hälsningsfraser på arabiska samtidigt som flaggorna pekades mot den som såg ut att kunna språket. Det väntade motståndet lyste med sin fråvaro. 

Jan Sjunnesson vid Rinkeby torg.

Trodde mig ha en kanal för detta reportage, men är nu på jakt efter andra intressenter. Nyhetsvärdet har ju definitivt svalnat, men har någon tips på ett magasin eller liknande som kan vara intresserade av det som bildrep eller någon singelbild är jag tacksam för tips. Fler bilder finnes.

Intåg i Kista.

Meningsmotståndare med plakat på väg till det andra pridefirandet.

Sjunnessons pridetåg slutade med en mindre presskonferens i Husby centrum.

Knappt hundra meter därifrån hade ett hundratal samlats för ett alternativt pridefirande.