Ljus i hus

Jag har kommit på mig själv med att klaga över hur knepigt det kan vara att fota i strålande sol mitt på dagen under sommaren. Hårt ljust, människor som kisar, svettiga fotografer och ett jäkla rattande på kamerareglagen när det skiftar från sol till skuggsida. Som en följd av solens sken har jag använt blixt en hel del de senaste veckorna. Det är ju något av en räddning i det hårda solljuset.

Men jag klagar annars också, även när det inte är sol. Moln. Regn. Fotografer som inte bara blir svettiga utan även blöta.
När en klagar på sig själv och blir förbannad på det är det till att försöka ändra på sitt beteende. Framförallt också vara glad om ingen annan drabbad har hunnit bli förbannad innan en själv noterat det klagande beteendet och blivit sur/besviken/ledsen. Bevara andra från din negativitet, om du hinner, och gör något gött av det.

Tillbaka till problemet med frånvarande sol. De senaste veckorna har det ofta inneburit regn. Också jobbigt att fota i, inte bara för att en själv blir blöt. T.ex. när glada personer ska visa upp något härligt utomhus. Mörka moln passar inte bra då. "Alla badar och är glada!" Det regnar som fan. Ingen bild.
Men det kan ju bli riktigt fint när solen smyger fram emellan molnen. Och för den som är ihärdig så kan så klart regnigt väder kan bjuda på fina bildtillfällen. Sol och glädje är ju bara endast (mer eller mindre) 50 procent av livet. Ska en göra något annorlunda så kan en börja med att ta sig ut när de andra sitter inne.
Där satt den.

Men hur trist å deppigt, alternativ soligt, det än må vara utomhus så brukar det alltid funka att hitta en dörröppning eller ta ett par steg in i en byggnad för att hitta ett härligt ljus för porträtt.
Parkeringshus är en personlig favorit. För en vecka sen (strax innan jag blev superblöt under översvämningen) fotade jag musikalartisten Jessica Berge i just ett parkeringshus.

Sen kan det ju vara en idé att fundera på om den gråa betongbakgrunden funkar för personen. Jag tycker att tonen funkade bra i kontrast med Jessica som är så glad och dessutom matchade med kläderna.

I en extraordinärt stor dörröppning avporträtterade jag Kim Ekman. Kim är brandman, stationsansvarig i Nykvarn och Järna. Han pratade med LT om strejken som nu fått effekt och bl.a. bidrog till bättre villkor för gravida anställda.
I garaget på en brandstation är så klart dörrarna jävligt stora. Det innebär stort och härligt ljus, så varför inte fotografera där? I dörröppningar klarar sig den bekväme dessutom från regn och oftast översvämningar.